IFK, IFK. Vårt kära lilla IFK


Jag såg inte matchen för att jag var på ett kalas. Ett 80 årigt sådant. Men man kan ändå inte komma ifrån att man får sig en uppochner upplevelse med vårt IFK. Det är som att sitta i en jolle på ett blåsigt Atlanten. Det svalkar ett tag. Sedan börjar törsten att tränga fram. Det är då man kommer på att det inte går att dricka skiten. Man är omringad av vatten, men fel typ av vatten. Man kan ju alltid försöka sila saltet mellan tänderna. Men bestämmer sig för att avstå från att bli ett förvuxet saltkar.

Man ser något som inte är något. Man vet att det som ska stoppa något som man så väl vill få stoppat är något som sakta skulle döda dig. Ändå kan man inte sluta att tänka på det. Man vill ju så gärna. Det är då tanken kommer. " Tänk om" " Kanske bara idag""  och " Nån jäkla gång ska väl vara den första"

Sedan inser man att det inte funkar så. Det finns inga " Om". Allt man kan göra är att bita ihop och inse att det ända sättet att stoppa sin törst är att slita pin. Att greppa årorna och ro tills händerna blöder. Att förstå att där borta finns det riktigt vatten. Det kommer att ta ett tag. Fan det kommer att ta ett jäkla tag. Men det finns ändå bara ett sätt.  Ro som en jävel. Ro så att svetten lackar och tårna krampar. Ro som om piskan ven genom luften. Det är den ända sättet och det kan ingen ändra på.

Att vi idag inte vinner är givetvis synd - Inte bara för att jag då hade vunnit på oddset:) - och det har troligtvis satt sig i huvudet på en del spelare. Det är människor med en enorm press på sina axlar vi snackar om. Men det kommer en vändning, det är jag övertygad om. När? Det får tiden utvisa. Men den kommer. 

Efter år av fotbollstittande vet jag att det kan gå snabbt. Mitt kära Everton fick en liknande start på ligan. Everton förlorade fyra av de åtta första matcherna . Men sedan så tog dom sig i kragen. Visade vad några vinster i rad betyder för en klubb och ligger nu sexa med chans på en femteplats. Det är tjusningen med fotboll. Det kan vända blixtsnabbt.

IFK ligger 7 poäng efter kvalplats. Det  är en svår plats att nå. Men det är ändå inte omöjligt. Men då krävs det elva spelare med krigarhjärta. Elvla män. Elva halvtokiga bönder som visar Vasalund vad det är som gäller. Och det utan nåd.

Det är 26 matcher kvar. Det är en lång väg att gå. Men det här kommer bara att lösa sig om vi bestämmer oss för att vi ska göra det. Tillsammans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0