Det är tuffa tider

""
 Jag ångra ingenting
   Fuck Him
Min attityd är ett öga för ett öga
  En tand för en tand
                                    ""
Roy Keane


Efter tre matcher står kamraterna på en poäng. Näst sist i Superettan.

Det är långt kvar, men de enkla sakerna har gått förlorade. Laget som en gång i tiden ägde Vikingaland står nu på sina bara knän och ber till Gud. De ber till en makt som sällan lyssnar. Allt som vi en gång var har försvunnit bort. Idag är vi ett lag som behöver en 37 årig glas spelare för att föstå att man vinner matcher med hårt arbete. Genom att förstå de enkla sakerna i konstarten fotboll.

Vi pratar om tålamod. Visst. Det är väl bra att ge laget tid. Men hur lång tid behöver dom?
Vi har under de senaste fjorton åren haft två bra säsonger. En av dom i näst högsta serien. Så hur många säsonger betyder tålamod? Vilka spelare kan gå under kategorin " Behöver mer tid"?
Den elva som IFK matchade mot Ängelholm? Eller handar det om ålder även på de spelare som inte spelar? Ska vi inkludera tre- fyra spelare som inte ens platsar på bänken?

IFK har idag Haglund, Telo, Ibrakovic, Tankovic och Cakic som går under den kategorin. Men vi har en backlinje som består av GG, Roth, Mrdjanin, Whass och Arvhage. Ska dessa herrar också få mer tid, vårt tålamod? Och om. för att göra vad? Utvecklas? Bli bra backar. Lära sig att markera eller lägga till en gnutta teknik på meritlistan? Jag tvivlar på att någon av dom blir bättre. Att ens någon av dom lär sig dom enkla grunderna.

Men i Sverige är allt så lätt. Klubben kan byta styrelse eller plötsligt gå ut och säga att man nu ska satsa på unga spelare och allt skit som supportrana fått stått ut med är glömt. Vi förstår. Det gör en lite blåögd Svensk alltid.

Jag kan ta ett mellan år fotbollsmäsigt, trots att mina drömmar är högre än så. Men vad händer nästa år? Eller om tre år? Ska vi vara redo för Allsvenskan då? Är vi säkra på att vi får behålla våra unga om dom blommar ut. Vi spelar när allt kommer omkring i näst högsta ligan. Eller finns det något som säger att dom kommer att blomma ut.
Ska vi sitta här och hålla tummarna att ett Svenskt unikum som IFK faktiskt är ska klara av att bygga ett slagkraftigt lag inom de närmaste åren. Jag hoppas, men är inte allt för säker.

Vi är många som älskar vårt IFK. Som lever varje dag med klubben. Vi står där varje match och ser ut som vi har fått en pungspark. Med ett fult grin i ansiktet och frusna hjärtan. Vi är värda mer än det här. Än vad IFK har bjudit på de senaste fjorton åren.  Det är nu dags för varje enskild spelare att visa att man vill spela i IFK Norrköping. Att kriga och slita i varje sekund som man är på plan. Att visa sin värdighet. För vi är värda mer. Mycket mer.

Men det är ingen hemlighet att IFK är en ljummen klubb i en värld där fotbollen lever lyxliv. Inga pengar, inga spelare av klass. att klubben ska betala 8 miljoner i hyra nästa år gör inte saken bättre. Det är bara att inse vad vi har att vänta oss. En klubb som måste slåss med näbbar och klor för att hålla sig över ytan. Att kunna kippa efter luft för att inte drunkna.

Detta betyder en sak. Att ALLA måste ställa upp. Oavsett om du inte orkar lyfta ditt feta arsle från sofflocket så måste man ta sitt ansvar. Vi som älskar IFK måste stå upp för klubben nu. Vi måste gå på matcherna och stötta, både röstmässigt och ekonomiskt. För annars blir det aldrig bättre. Lös även ett medlemskap i klubben om ni kan.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Bra inlägg.

2009-04-26 @ 16:17:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0